Gud vilket väder det har varit och Gud, vilket väder vi har! När jag och dottern kom ner hade vi precis sluppit en tromb och ösregn. Dagen därpå hann vi precis gå in hemma hos Paolo och Monica och såg till att stanna där under de tjugo minuter ett nytt oväder drog över deras hem. När vi kom tillbaka till Alba en bit bort hade träd fallit utanför hotellet och en lyftkran rasat ner över en av kyrkorna i centrum.
Hm … jag föll till föga. Av någon underlig anledning slängde jag ändå ner bikinin i resväskan … och av någon underlig anledning lät jag mig övertalas av dotter Isabella och fann tid till att ta mig till badet i Piobesi – två gånger. Det var ju ändå väldigt varmt och soligt sen när de där ovädren hade rasat färdigt. Det var verkligen inte dumt alls, för badet är ju faktiskt jättefint!
För övrigt hann vi med att göra sånt som var både nytt och gammalt för mig och helt nytt för Isabella. Hon uthärdade både cykling och vandring genom vinodlingarna på ett föredömligt sätt. Hon hann dessutom få vara med om att dra ut grissini hos syskonen Guglielmo, Vanda och Daniela.
Och så besökte vi faster Tina, 88, i Genova. Hon bjöd oss generöst på Spumante i en bar i närheten av sin bostad. Ut på bordet kom också jordnötter, chips och salta kringlor. Hon åt av alltihop oupphörligen, även om mycket av det hamnade på hennes barm, eller någon annanstans där det inte hörde hemma. Det är rätt svårt att tugga snyggt och få i sig allt när man har löständer. Pengarna ligger i en servett i behån och medicin, tabletter av olika slag, och andra viktiga ting, ligger invirade i andra servetter ibland ytterligare servetter för att det hon bär på inte ska
verka attraktivt för tjuvar oh banditer. Hon färgar fortfarande håret rödbrunt, men glömmer ta bort mustaschen som växer ut ur näsan. Det märks att hon är gammal nu och de två timmar vi hade trevligt tillsammans var nog vad hon orkade ta sig för den dagen.
Vi utnyttjade förstås dagen lite mer och gick genom de skumma hamngränderna till hamnen och kikade på vad för kul de kunde ha att erbjuda där. Vi till och med tog en tur in på gården till kungliga palatset, Palazzo Rosso, på Via Balbi – en minut ifrån där vi hade suttit med zia Tina.
Sen kom gästerna i måndags. Vilka gulliga och trevliga människor! Det var väldigt varmt just vår första dag tillsammans och här ser ni Gabriella och Peter som försöker hitta några centimeter skugga. Mycket aktivitet och vin och mat blev det också …
Imorgon, måndag, kommer nya gäster! J
A presto
