Och så kommer sommaren och, voilà, det bli intensivt grönt. Är man inte ute och faktiskt vandrar rätt genom vinodlingarna kan man vara helt ute och cykla! Det är tufft att ta sig ut ur Alba och uppför kullarna i Langhe, men på en mountain bike med 3x8 växlar känns det ändå möjligt att ta sig uppför rätt långa sträckor.
Jag håller god min, irriterad över att jag inte kan som de, när äldre signori svischar förbi mig som om de hade FIAT-hästkrafter i benen. Ofta hälsar de leende medan de passerar, men inte nedlåtande. De tar kullarna snabbare än jag någonsin hade kunnat cykla på plan mark. Nerför rullar de ohämmat och ser alla ut som Giro d’Italia-deltagare.
Trött cykel ... |
På förmiddagarna är det ofta disigt i Piemonte, men fram emot eftermiddagen blir det klar blå himmel och strålande sol. På nästan varje kulle finns ett slott.
Två timmar bort från Langhe, i bergen i Alperna,
är det fortfarande snö - ibland
redan på 1700 m ö h så att man får hålla sig till vandringar under den höjden om man inte har stegjärn på fötterna. (En gång skulle jag berätta för min väninna i Alba, Rita, just om att man inte kunde ta sig uppför berget utan stegjärn, ramponi, och snubblade med tungan och sa lamponi. Rita såg lite road ut och trummade pekfingret mot kinden och jag kom på att jag hade sagt hallon istället för stegjärn …) Och ju högre upp man kommer nedanför trädgränsen desto mer välbevarade och lysande är gullregnen. Har man tur får man en skymt av i camosci, bergsgetterna.
Anna
Åhh vilka fina bilder Anna! Kan tänka det är en del tuffa backar att ta itu men :) kram Katta
SvaraRaderaFantastiskt fint! Vilket vackert land!
SvaraRaderaKram, Monica
Backar och 38 grader = ingen bra blandning....men det gick!
SvaraRadera