Hos Paolo och Monica

 Paolo och Monica bygger fortfarande sakta men säkert upp och ut vingården de har tagit över efter Monicas farfar. Den hade börjat förfalla och Paolo hade tappat gnistan i sin profession som tandläkare i Ligurien. Nu producerar de mycket fina viner som fått prestigefyllda höga poäng i välkända vintidningar. Vi har tagit dem till Systembolagets beställningslista och säljer dem till några restauranger i Skåne.

Första gången vi besökte dem, och alla gånger sedan dess faktiskt, bjöd de generöst på vin, mat, och inte minst, sig själva. Vi hade cyklat dit, mestadels uppför då förstås, för att prova vin. Det första vi bjöds på var ett friskt, vitt vin som vi aldrig hade druckit förut, Arneis. (Druvan är typisk för Piemonte och betyder ”svår” på piemontesiska, vilket lär säga något om svårigheten att hantera den på ett bra sätt.) Och redan i cantinan där vi smakade Dolcetto direkt från tanken, blev vi bjudna att stanna över lunch.

Resten av vinerna, Barbera, Barbaresco och Moscato, drack vi sedan till den underbara lunchen ute på altanen utanför köket. Bobo, hunden vars koja är en gammal vintunna, var fastkedjad 30 meter bort och skällde oavbrutet i önskan om att få umgås med alla vid bordet. Till bords med oss och Paolo och Monica satt signor Mario, som sköter jobbet i cantinan och är en nyckelperson för produktionen av gårdens alla viner. Monicas pappa var där också. Han har tidigare varit restaurangägare i Torino och hade lagat till dagens secondo, en saftig kalvstek. Innan vi högg in på den hann vi äta av diverse små antipasti och en tallrik fusilli med färsk, spröd sparris och pesto. Barbarescon var fantastisk just till kalvsteken och Moscaton avnjöts till en Robiola (färskost) av får- och getost, tillsammans med Monicas mammas underbara cugnà, en sorts salsa av mycket av det som ligger och dräller på marken efter vin- och fruktskördarna. Saken var biff – dem skulle vi definitivt samarbeta med!

Lagom berusade i både kropp och själ, lyckliga över våra nya möten, de fantastiska vinerna, maten och naturen runt omkring oss, rullade vi nerför hem till Alba och hotellet.

Anna