Res vidare till Ligurien

Taube var där. C.J.L Almqvist var där.  Ännu tidigare var Byron och Shelley där … och många, många fler. Många konstnärer har pratat om det speciella ljuset över Liguriens kustremsa närmast Medelhavet och franska gränsen. Den Italienska rivieran är den liguriska kustremsan. I öster ligger Riviera Levante, i väster Riviera Ponente. Blomsterrivieran, den förr mest besökta, är en del av Riviera Ponente. Res vidare från Piemonte dit! 

Vi har inte satt ihop några färdiga program, men eftersom vi har goda kontakter i regionen jobbar vi gärna för att boka boende och lotsa gäster till intressanta ställen och upplevelser.

 

Det är inte bara Cinque Terre i öster, eller jet-set-ställen med anor längre västerut som Portofino, Rapallo, Santa Margherita eller San Remo, där lyxyachterna i småbåtshamnarna tävlar om uppmärksamhet, som förtjänar att nämnas, 

.

De kringliggande badorterna för de tidigaste charterturisterna finns kvar, men det finns mer. Visst är orterna och atmosfären i Cinque Terre fantastiska och visst är det skönt att ligga och sola i Diano Marina, men …

Jag har upptäckt mycket mer runt omkring, men förutsättningen för det är dock att man har tillgång till bil eller mycket gott om tid. Kullarna en bit upp ovanför havet kan vara mycket spännande att upptäcka. 

På vissa ställen kan man vandra mellan byarna. Det finns intressanta utsatta vandringsleder här och var. Ett favoritställe jag hade, som låg väl dolt, var något som liknade en lagun. Efter ett oväder för några år sen var det ingen framkomlig väg just dit längre, men kanske nu … Måste undersökas en dag. Det känns vilt och otämjt på vissa ställen och ibland kan man se lianliknande växter i en mycket frodig grön natur, med skog. Det produceras inte så mycket vin i Ligurien, utan det är i huvudsak olivoljan och oliverna som är intressanta. Därför, där uppe på kullarna, ligger den ena olivodlingen efter den andra, ibland intill lavendelfält, och ger de godaste oliverna. Jag älskar de underbara små taggiasca-oliverna!

Längs några mil av Blomsterrivierans kust kan man såväl cykla som promenera. Längs hela den liguriska kusten finns det stränder för sol, bad, rekreation och mat! 

De allra flesta är betalstränder, men i varje ort går det att hitta en liten remsa kommunal strand att ligga på gratis. En del stränder är naturliga sandstränder, många är av småsten och en del av dem har man täckt med havssand för att göra det bekvämare för badgäster. 

Andra stränder är klippiga och lite mer avskilda. Jag är mycket förtjust i en liten kommunal strandplätt där den enkla restaurangen ovanför förr serverade den godaste foccaccian i världen. I ny regi duger stället fint nu också för en lunch eller en kall öl, chips och salta nötter efter en het sol- och baddag.

Huvudstaden Genova är en, historiskt sett, viktig hamn- och handelsstad och väl värd ett besök. 

Avnjut t.ex. linguine med pesto alla genovese, som kommer därifrån, i en liten källarkrog allra närmast hamnen eller en typisk genovesisk skaldjursrätt.

Se hur det kungliga kvarteret får smälta ihop med de skumma hamnkvarteren. 

Och det stora akvariet i hamnens fina rekreationsområde ska man förstås inte missa.

A presto!

Anna

Rundade former

Jag tittar igenom mina många bilder från resorna till Piemonte och Ligurien och ser att jag har en faiblesse för valv, portar, utsmyckningar av byggnader, prång och gränder, utomhuslampor,

för mig ovanliga former av till synes vanliga objekt och faktiskt också helt vanliga former av helt vanliga objekt. 

De kan vara av mursten, putsade eller oputsade i milda eller skarpa färger, snirklig smide, lera, åldrat trä, förskönade av t.ex. blommor eller andra växter eller av att havet tittar fram 

någonstans som en lockelse. 

Men vad är det som är så fascinerande just med det bågformade? Jag ser det i uppmurade valv, i grindar, portar … 

Kan det vara något med att det finns ett tydligt ”framför” och därför också ett tydligt ”bakom”? 

Eller är det det välvda i formen i sig som tilltalar?

Man får inte glömma att stanna upp och verkligen titta.

A presto

Anna

Förväntansfullt …

… ser syster Helene och jag fram emot vad som komma skall 2012. Nyheter för i år är paketresorna under påsk- och Kristi Himmelfärdsveckan. Självfallet finns sommarpaketen kvar och vi har redan lagt och spikat offerter för både vår- och höstresenärer som vill resa på egen hand. Vi har grejat, donat och skräddarsytt för både större gäng och några få åt gången. Vissa vill göra det ena, några vill göra det andra – vi har t.ex. bokat in golfdagar för en del av dem – en del vill uteslutande vandra och prova vin och andra vill ha hyrbil … och prova vin.

Våra viner är fortfarande fantastiska och jag strävar på med att söka upp restauranger som kan tänkas vilja ha dem i sitt sortiment.

Jag har i veckan levererat tryffel-produkter till ett par butiker. I förra veckan demade jag dem i en butik och lyckades se till att butiken fick sålt iväg rätt många burkar! Märket Ori di Langa har bytt kläder under vintern och kommer att behålla garderoben framöver. Nya produkter släpps i år, bl a choklad med ny smak: amaretto. Den är inte likörig alls men har en tydlig mandelsmak, faktiskt mandelmasseaktig, med amarettobiscotti-krisp! Jättegod!

A presto

Anna

GOTT NYTT ÅR!

Ett år går uppenbarligen väldigt fort! Det är snart precis ett år sedan som jag började skriva i CiaoAlbas blogg och om jag ser tillbaka på vad det gångna året förde med sig för CiaoAlbas del så ser det ut så här:

Vi har tagit hand om fler gäster i år än föregående år, av både sommarpaketresenärer och dem som har rest ner på egen hand.

Vi har arbetat med fler och nya samarbetspartners.

Vi har sålt mer vin- och tryffelprodukter.

Vi har en ny hemsida. (www.ciaoalba.se)

Planer för paketresor under våren har befästs och gäster inför nästa år har redan bokat sina vistelser eller annonserat intresse.

Tack alla gäster och andra som har använt våra tjänster 2011! Tack alla som har samarbetat med oss, stöttat, uppmuntrat oss och uppskattat våra viner och tryffelprodukter 2011! Vi hoppas på att få ett minst lika fint 2012 med er!

Felice Anno Nuovo!


Anna

Skördetid

Nu arbetas det ihärdigt ute på vinodlingarna. Druvor för de vita vinerna skördas först och längre fram de vackra, blå, för rödvin. Enligt mina vänner blir det ett bra vinår i år, trots det lite oberäkneliga väder som har rått den första halvan av sommaren. Men sen har det varit varmt och soligt och det har gett bra förutsättningar för att årets skörd ska ge finfina viner! 

Det blir lite struligt för våra vänner att ta emot gäster vi har planerat in för visning, lunch och vinprovning just under den här perioden, men de planerar som vanligt in besöken med generositet, glädje och värme. Våra gäster kommer att få uppleva härliga eftermiddagar med Paolo och Monica!

För övrigt lär det vara perfekt väder för dem som ska ut och cykla runt i området. Jag kan bara hoppas att de uppskattar de rundor vi har valt ut för dem – cyklade av undertecknad bl a i somras i 36 graders värme.

Vi har just nu en hel del gäster att ordna och dona för – det tycker vi är jätteroligt! Ibland ställer våra gäster oss inför nya utmaningar med sina önskemål och det gillar vi också! Under högsäsong, vilken är fr o m nu t o m en bit in på november, kan det dessutom vara ruskigt svårt att hitta någonstans för dem att bo om de anmäler sitt intresse alldeles för snart inpå den önskade vistelsen. Både vin- och tryffelfestival drar nämligen mycket turister och affärsmänniskor till området de här månaderna. Vi jobbar på och fixar det!

Något som jag bara måste nämna om det som händer just nu, är att Barbarescon från 2008, som Pietro Rinaldi släpper i år, är helt maaaakalööös! Jag hade förmånen att få smaka den nytappad på "testflaska" redan i somras. FANTASTISK! Och de två riktigt bra föregående årgångarna har bara blivit bättre av att ligga till sig. Vilken årgång där man än väljer får man ett utsökt vin – den saken är säker! 

Sååå, till dem som reser iväg till Piemonte nu snart ... Buon divertimento, buon appetito e salute!

A presto!
Anna

Trevlig stad, minsann!

Alba är en ganska livlig stad. På måndagarna är det rätt tyst, men under sommarmånaderna i år satsar man på att göra tisdagarna till veckans andra lördag! Det är musik överallt och massor av folk tar sig ut. Har det dessutom varit väldigt varmt under dagen är det ett måste att ta sig ut för ett glas eller en glass eller bara en långsam, sen kvällspromenad. Ibland stänger favoritglasstället efter midnatt! (Jag tar gärna en kopp med smakerna mandel och pannacotta caramel. Mums!) Smart av stan att arrangera sånt – bidrar till ökad verksamhet för butiker, restauranger och barer.

På lördagar händer alltid nåt kul på piazzorna. Det kan vara dans, eller jonglörer, eller ”flaggartister” eller annat skoj för både barn och vuxna. Ja, här i Italien är det helt ok att vara ute sent med sina små.

Resten av veckan är det kanske lite lugnare, men det sitter alltid gott om folk på uteserveringarna ända in på natten och pratar, tittar på annat folk och njuter av att få sitta ute i kvällsvärmen.

A presto

Anna

Vädret, badet i Piobesi, faster Tina och gulliga gäster

Gud vilket väder det har varit och Gud, vilket väder vi har! När jag och dottern kom ner hade vi precis sluppit en tromb och ösregn. Dagen därpå hann vi precis gå in hemma hos Paolo och Monica och såg till att stanna där under de tjugo minuter ett nytt oväder drog över deras hem. När vi kom tillbaka till Alba en bit bort hade träd fallit utanför hotellet och en lyftkran rasat ner över en av kyrkorna i centrum.

 

Hm … jag föll till föga. Av någon underlig anledning slängde jag ändå ner bikinin i resväskan … och av någon underlig anledning lät jag mig övertalas av dotter Isabella och fann tid till att ta mig till badet i Piobesi – två gånger. Det var ju ändå väldigt varmt och soligt sen när de där ovädren hade rasat färdigt. Det var verkligen inte dumt alls, för badet är ju faktiskt jättefint!

För övrigt hann vi med att göra sånt som var både nytt och gammalt för mig och helt nytt för Isabella. Hon uthärdade både cykling och vandring genom vinodlingarna på ett föredömligt sätt. Hon hann dessutom få vara med om att dra ut grissini hos syskonen Guglielmo, Vanda och Daniela. 

Och så besökte vi faster Tina, 88, i Genova. Hon bjöd oss generöst på Spumante i en bar i närheten av sin bostad. Ut på bordet kom också jordnötter, chips och salta kringlor. Hon åt av alltihop oupphörligen, även om mycket av det hamnade på hennes barm, eller någon annanstans där det inte hörde hemma. Det är rätt svårt att tugga snyggt och få i sig allt när man har löständer. Pengarna ligger i en servett i behån och medicin, tabletter av olika slag, och andra viktiga ting, ligger invirade i andra servetter ibland ytterligare servetter för att det hon bär på inte ska 

verka attraktivt för tjuvar oh banditer. Hon färgar fortfarande håret rödbrunt, men glömmer ta bort mustaschen som växer ut ur näsan.  Det märks att hon är gammal nu och de två timmar vi hade trevligt tillsammans var nog vad hon orkade ta sig för den dagen. 

Vi utnyttjade förstås dagen lite mer och gick genom de skumma hamngränderna till hamnen och kikade på vad för kul de kunde ha att erbjuda där. Vi till och med tog en tur in på gården till kungliga palatset, Palazzo Rosso, på Via Balbi – en minut ifrån där vi hade suttit med zia Tina.

Sen kom gästerna i måndags. Vilka gulliga och trevliga människor! Det var väldigt varmt just vår första dag tillsammans och här ser ni Gabriella och Peter som försöker hitta några centimeter skugga. Mycket aktivitet och vin och mat blev det också …

Imorgon, måndag, kommer nya gäster! J

A presto